Varför får man hål i tänderna?
Karies (hål i tänderna) är utan tvekan den mest utspridda sjukdomen i Sverige idag. Minst 95 % av befolkningen drabbas av karies någon gång i livet.
I saliven finns en mängd bakterier (lactobaciller och mutansbakterier) som har förmågan att sätta sig fast på tänderna. Det enda dessa bakterier gillar och kan äta är socker. Varje gång man stoppar något i munnen som innehåller socker passar bakterierna på att äta en del av sockret som passerar tänderna.
Av sockret bildar bakterierna dels en stark syra och dels ett slags klister som gör att de klibbar fast ännu bättre på tanden och bildar små sammanhängande beläggningar (plack).
Syran som bildas fräter på tanden och skapar därigenom små mikroskopiska hål. I saliven finns dock ett försvarssystem som omedelbart sätter igång att motverka syrabildningen. Det tar saliven ungefär 30 minuter att neutralisera syran. Därefter startar saliven som också innehåller kalk ett reparationsarbete för att laga det lilla mikroskopiska hål som bildats efter syrafrätningen.
Detta lagningsarbete tar c:a 2 timmar. Efter dessa två timmar är tanden hel igen. Men om man stoppar något i munnen som innehåller socker innan det gått 2 timmar avbryts reparationsarbetet och den nya syran som bildas fortsätter att fräta lite djupare in i tanden.
Om detta upprepas under en längre tid uppkommer så småningom ett hål (karies) som man kan se med blotta ögat.
Hål får man oftast på tuggytorna och på sidoytorna mot granntanden eftersom dessa ytor är svåra att hålla rena.
Det är även vanligt med karies i skarvar mellan fyllningar och tand då dessa kan vara svåra att komma åt vid borstning.
Hur undviker jag att få hål?
Dels skall du borsta bort så många bakterier som möjligt från tänderna och dels försöka äta så sällan som möjligt. Genom regelbundna måltider utan onödiga mellanmål kan man uppnå balans mellan frätning och reparation. Helst skall det gå minst 2 timmar mellan varje gång du stoppar något i munnen. Om du dessutom använder dig av fluortandkräm och tandtråd får du en starkare tand som syran inte biter lika lätt på.
1. Undvik socker
2. Ät inte för ofta. Det bästa är att äta tre huvudmål och högst två mellanmål per dygn.
3. Borsta tänderna minst två gånger dagligen. Borsta helst innan du ska äta. Om tänderna är helt rena då de utsätts för födans eventuella sockerinnehåll finns inte så mycket bakterier på tandytan som kan ge upphov till frätskador.
4. Använd fluortandkräm. Fluor har en stärkande effekt på tandemaljen så att den inte löses upp lika lätt.
5. Ge absolut inte vätskor innehållande socker till barn som vaknar på natten. Ge vatten i stället.
6. Lär barnen “lördagsgodis”. Detta innebär att man äter godis och andra sötsaker endast en gång per vecka, vanligen på lördagen, därav namnet. Låt dem äta upp godiset under så kort tid som möjligt. Spara inte godis.
Hur uppstår tandsten?
Tandsten är bakterier på tand-/rotytan vilka suttit så länge att de hunnit förkalkas. Tandsten kan bildas både ovanför tandköttskanten och nere i tandköttsfickan.
Tandsten ovanför tandköttskanten bildas genom att mineraler i saliven fälls ut på tanden. Sammansättningen av saliven påverkar bildningen av tandsten och det kan till viss del vara ärftligt. Om man har bakteriebeläggningar på tanden bildas mer tandsten. Det finns även en typ av tandsten som bildas under tandköttskanten när man har en infektion i tandköttet.
Tandstenen i sig ger inte tandlossning utan det är den infektion som kan uppstå i tandköttet. Om man har mycket tandsten är det svårare att hålla rent och då kan det lättare bli infektion.
Varför får man gingivit (tandköttsinflammation)?
Vid dålig munhygien bildas en inflammation i tandköttet även kallad gingivit. Tandköttsinflammationen uppkommer för att bakterierna har legat kvar vid tandköttskanten för länge. Vid en inflammation blir tandköttet lättblödande, svullet, rodnande, mjukt och blankt. Efter en till två veckor syns det med blotta ögat. Detta är en reversibel sjukdom vilket menas att den är återgående, eftersom vid förbättrad munhygien läker gingiviten ut. Gingiviten medför även en falsk tandköttsficka runt tanden på tre till fyra millimeter. Fickan har uppstått eftersom tandköttet är svullet och inte av benförlust.
Om tänderna rengörs noggrant minst en gång per dag läker inflammationen vanligen ut och tandköttet återfår sin ursprungliga blekrosa färg och form. Tandhygienisten ger råd om hur god munhygien kan upprättas. Om inte munhygienen blir bättre kan tandlossning (parodontit) uppkomma.
När riskerar jag tandlossning (parodontit)?
Obehandlad tandköttsinflammation kan utvecklas till (tandlossning). Som namnet antyder kan sjukdomen leda till att en eller flera tänder lossnar och går förlorade. Tandens fäste i form av rothinna och käkben bryts successivt ned och en bakteriefylld ficka bildas mellan tandkött och tandrot.
Till en början skiljer sig inte symptomen synbart från de som uppträder vid en tandköttsinflammation. Senare uppstår tydligare tecken t.ex. att tänderna känns lösa eller flyttar på sig. Då har nedbrytningen ofta nått långt och det har blivit en benförlust, som inte kan återbildas.
Eftersom vi alla är olika, utvecklas även parodontit individuellt. För en del går processen fort för medan andra inte får några skador alls trots dålig munhygien och gingivit i flera år. Det är bakterier vid tandköttskanten och i tandköttsfickan som påverkar uppkomsten av parodontit. Även hur länge bakterierna har legat där ostört, ärftlighet och individens immunförsvar påverkar uppkomst och läkningstid. Bakterier som får ligga kvar länge förkalkas av saliven och tandsten bildas.
Vi bildar två olika tandsten, salivsten och exudatsten. Salivsten sitter över tandköttet, är ljus, spröd och bildas vid spottköttlarnas utförsgång exempel på underkäksfrontens insida. Exudatsten sitter nere i tandköttsfickorna, det är plack nere i fickorna som har förkalkats. Den är mörk, hård och kan inte borstas bort av patienten själv.
Symptom vid grav parodontit är att tandköttet är ömt, blöder vid tandborstning, dålig smak, tandköttet drar sig tillbaka, tänderna flyttar på sig, rörligheten ökar och tanden kan till slut tappas spontant. Ett tidigt stadium av parodontit är svårt att själv upptäcka eftersom ingen smärta eller obehag är relaterat till sjukdomen, därför är det viktigt att ha regelbunden kontakt med en tandhygienist för att sjukdomen ska upptäckas i tid.
Tandlossning/parodontit kan diagnostiseras på röntgen eller genom fickmätning med en graderad ficksond som utförs av tandläkare eller tandhyginist. Man har oftast inte tandlossning på alla tänder utan på enstaka tänder där plack lätt ansamlas.
Har mer funderingar slå oss en signal på 016357730 /016357740 eller mejlar oss på tandvardshuset@atand.se